Mitt i allt spackel och bland all målarfärg, sitter jag, i min extra säng och frågar mig själv, varför. Svaret är, för att slippa jobba. Ja, för vem behöver jobb, när det finns csn?

Utanför mitt fönster, har fåglarna årsmöte. Har nog aldrig sett så många flaxande figurer på en och samma gång. Ser alltså ut som om jag hamnat mitt i deras högkvarter - tillsammans med alla pensionärer (som också lever på staten). Underbart.

Nej men seriöst. Jag diggar detta stället. Trots allt jobb som kommer krävas för att få det fint, känns det helt klart värt det. Jag bor, 7 minuter (gångasvtånd) till stadens fetaste klubb, 10 minuter (cyckelväg) från skolan och underbara 10 minuter (cyckel) från tåget mot Malmö/Köpenhamn. Jag tror inte att det blir så mycket bättre än såhär. Men tro mig, efter allt detta spacklande och rivande, målande och putsande krävs en jävligt bra motivation för att orka fortsätta.

Sen, kan man ju fråga sig, hur jag ska klara mig utan alla nära och kära. Tre veckor in på terminen, börjar det kännas att man inte har de där människorna man bara kan sticka hem till en trpkig söndagkväll. Och det om något, tar på krafterna - tyvärr.

Dagens ord: Tålamod.