Vid nio imorse tyckte min hjärna att det var dags att vakna till, nu hade den vilat tillräckligt. Tyvärr, höll inte kroppen med om den saken. Fy fasen vad jag har ont i varenda liten del. Jag vill inte röra mig så sjukligt ont jag har. Jag skulle vilja kalla detta fenomen för boxningsbakis.

För övrigt, ser jag framemot en lugn dag i solens sken med tvätt ikväll. Jag behöver verkligen återhämta mig.