Happy new fucking year
Ett nytt år med nya tag. Idag är det dags att lämna skiten bakom sig och börja på se framåt igen. Är ni redo? För det är inte jag. Inga fler pinnar och massor av träning står på mina nyårslöften. Ja, vi får väl se hur länge det håller i sig.
Jag har egentligen inte tid att sitta här just nu, men ville bara berätta för folket att jag överlevde tisdag kvällen. Sen ville jag också önska alla ett gott nytt år!
Så ja, jag får springa vidare nu. Dags att fixa och dona inför kvällen.
Min nyårsafton:
16.00 - hämta upp ida
17.51 - ta tåget till DK
18.30 - äta middag på Jenses
20.30 - Pubrunda på ströget
22.00 - IN öppnar sina dörrar
00.00 - Nyårskyss + ringa char + fimpa :)
Tankarna snurrar
Jag har haft mardrömmar så spänd jag är på idag och på imorgon. Känns som om detta har gått lite för långt kanske?
Godmorgon iaf! :) Det är en ny dag och regnet faller sakta men säkert mot mitt fönster, här i städskrubben. Jag orkar inte gå ner i köket och tugga mat, även om jag förmodligen borde med tanke på att magen kurrar sönder snart. Men jag känner mig bara så förlamad, av nervositet och rädsla.
Jag, Kristin Johanna Eriksdotter, ska tillbaka till träsket?! Men vad håller jag på med?!
Ingen aning.. Dessutom har jag egentlgien inte pengar till detta.
Ett djupt andetag.
I guess i just want to live a little.
I smell DRAMA
Nu jävlar sattes det eld i svansen. Lördag kvällen var helt sinnes och jag kan knappt fatta vad som har hänt. Det började med en helt vanlig förfest och en helt vanlig resa till helt vanliga Köpenhamn. Väl inne på IN skulle det drickas lite mer och festas lite till. Men inte hade jag räknat med att stöta på rövhålets kompis i baren? Och def inte hans älskarinna! (Ja, han har flickvän och ja, han är regelbundet otrogen även i detta förhållandet). Ännu mer oväntat var att jag föll pladask för kompisen och vise versa. Men det allra sjukaste är ändå att jag ska tillbaka till ghettot imorgon (där rövhålet, kompisen och typ alla andra danska kändisar bor). Bara det att jag ska inte besöka rövhålet, nej, jag ska träffa kompisen! Wow! Vad hände där liksom?!
Och detta är inte nog med problem. Ack nej! Tisdag blir det IN (Showtek, världens bästa dj spelar) och då ska vi alla samlas, under ett och samma tak. Dan (rövhålet), anja (den nya flickvännen), älskarinnan och kompisen. Vilken jävla kväll det kommer bli! Jag är nästan lite nervös... Eller snarare livrädd!
Too be continued
Underbara julhelg
Någon som vill ta hand om en styck Kristin i en vecka? För jag pallar verkligen inte att bo hemma. Jag blir gaaalen! Tyvärr.
Men vilken jul! Julafton var kaos som vanligt och igår, blev det fest med de underbaraste.Vi körde retro och donkan, fantastisk kombi. Idag, gör vi oss redo för en helkväll i Köpenhamn. Solen den skiner, mellandagsrean har börjat och jag är redo att shotta loss. Förfest hos robin i afton! Dit kommer jag med mitt vin, glatt humör och självklart ett vackert långt hår.
Ja, det där håret, var de bästa 1 000 kronorna jag någonsin spenderat. Vilken Confidence booster!
Den bästa dagen på året är här <3
Önskelista julen 2009:
Att min allergi försvinner
och
Att jag får en ännu bättre julafton än sist
Oh santa wont you bring my baby home tonight...
Fast egentligen, om jag ska vara helt ärlig - så känner jag mig mer independent than ever! För första gången (eller en av de få) så känner jag mig hel utan manligt sällskap. Och visst är det så det ska vara. Singel-tjejen intar julen med familjen - mys! Ikväll, blir det dock IN, i Köpenhamn. Det kommer bli en underbar julafton. Och låt oss också minnas, förra julen. Jag var så lycklig fram tills 04.15 då Dan fångade mitt hjärta.
Nu står jag dock inför ett annat dilemma, jag vet inte vad jag ska ha på mig?! Panik! Jag har ingenting som känns okej. Gah!!! Ja, vi får se vad det blir.
GOD JUL ALLIHOPA!
Fabulous 23rd
Bättre dagar får man leta efter. En hel dag i staden med bästa kusinen och myskväll med favvo kompisen. Jag fick köpt de resterande julklapparna, och till mig själv blev det hår. Massor med hår!
Det är såååå fint. Dessutom, har jag gjort klart min tomtemössa, som den också är så underbart vacker.
Njut!
Kalla måndagar, frustrerande människor och jobbiga tandläkartider
Är det något som gör mig på dåligt humör så är det kyla. Det värsta jag vet är att frysa och ändå bor jag fortfarande kvar här i kalla svergie. Vad håller jag på med liksom?! Flytta till Miami nu?! Ja tack...
Men förutom kyla och snö så håller jag på att bli galen på alla dessa människor runt om kring mig. Jag hade behövt lite positiv energi från någon? Jag hade behövt ett leende på läpparna, en komplimang och lite myspys. Men inte får man det inte... Allt världen verkar kretsa runt just nu är negativitet och pesimister. Shoot me! Dessutom, måste jag upp till stan, med buss för att gå till tandläkaren. Katastrof! Jag som inte ens har en vinterjacka. Whats up med att inte få låna bilen? Ja... jag vet inte.
Gah!
Bara för att Köpenhamn aldrig får glömmas att nämnas.
Jag har ju helt och hållet glömt att berätta om köpenhamnsbesöket i fredags! Trots frostskador på mina tår, var det en helt underbar dag i underbara köpenhamn. Jag ville seriöst inte åka hem igen. Jag vet fortfarande inte vad det är med den danska staden, men något är det iaf.... Köpenhamn - like my own personal brand of heroin.
Klockan 10.53 avgick tåget från svågertorp (efter en alldeles för lång väntan). Väl framme vid kastrup steg vi av för att ta metron (min favvis-transport) in till MAGASIN <3<3 Jag saknar mitt gamla jobb, så otroligt mycket så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det var super härligt att få träffa alla gamla kollegor och min gamla chef. Dessutom, köpte jag med mig (kunde inte låta bli) min favoritpralin. Lakris med vit choklad. Super gott! Efter besöket nere på chokladavdelningen gick vi vidare och hittade ett par vinterskor och en pälsjacka (äkta fejk). När väl magasin var avslutat, fortsatte jag och mamma vidare läng strøget och mamma hittade då också en ny jacka. Så jävla fin! Efter mycket shoppandes, var det dags att ragga resturanger. Jag och Ida hade nämligen fått den brilijanta ideen, att äta ute på fin resturang på nyårsafton för att sedan röjja sönder København!!! Yeah. Och självklart lyckades jag flörta till mig en plats på det eftertraktade Jensens klockan halv sju.
Mission impossible accomplished! Och det var dags för mig och mamma att strutta vidare tillbaka till stationen för att återvända hem...
Julklappsleken?!
Kalla mig för en dålig förlorare om du vill det - jag står för att jag vill ha rättvisa! Julklappsleken körde vi i fredags under Heshos julmys (Jätte trevligt btw! :) och det blev riktigt hett där mot slutet. Faktiskt, en rätt rolig lek - men ingen lek som passar mig. Det är nog därför jag inte spelar något spel eller är med i någon sport. Jag tycker inte om att det ska finnas en vinnare och en förlorare. För jag tycker att vi alla, bör vara vinnare på något sätt oavsett resultat. Detta är svårt att uppnå, när det klart och tydligt blir en kamp mellan två individer eller fler - då man utan tvekan, medvetet eller omedvetet utser en vinnare och en förlorare. Psykiskt påfrestande!
I alla fall, julklappsleken går ut på att man har ett antal julklappar, slår en tärning och ska lyckas få en etta eller en sexa för att få lov att plocka ett paket. Får man inte en etta eller en sexa blir man paketlös. Som fattig student kan jag inte påstå annat än att det är förjävligt att spendera pengar på något som inte gör en annat än sur och arg. Visst, jätte kul för dem som fick fyra paket - absolut. Men för oss andra... Inte lika kul. Jag vill ha mina pengar god damn it. Därför tänker jag fundera ut ett nytt julklappsspel där alla får lika många klappar - som är precis lika intensivt och galet. För jag har precis slängt 50 kronor i soptunnan... 50 kronor som hade kunnat ge mig 10 nudelpaket eller möjligtvis, en julklapp till mig själv. Förstå min frustration! :)
För övrigt, har man pengar och klarar av lekar som denna, är julklappsleken en riktig partyhöjdare, faktiskt!
Om man inte hittar det man vill ha, får man skapa det själv.
Efter en härlig och alkoholfri helg är det nu söndag och vi alla här i söder är så gott som inlåsta i våra insnöade hem. Mys! Speciellt med en brasa, lite ljus och lussekatter.
Men trots att det faktiskt både är varmt och skönt här inne idag så hade jag och min mamma en tanke på att åka ut till Svågertorp och köpa tyg till en tomteluva. Vi har varit runt överallt och letat efter just en sån där luva och just en sån där, finns inte. Därför, tar vi istället fram symaskinen och sätter ihop vår egen. Smart, inte sant?
Efterlysning!
Jag har varit med om en Big Bang, inte bokstavligt talat utan snarare bildligt. Tänk er världens reaktion mellan två kemiska ämnen, fast mellan två människor. Två blickar möts och det är som om man färdas tusen ljusår ifrån jorden, med hallelulija kör i bakgrunden, till planeten där man flyger på rosa moln. Sen föll jag tillbaka ner i det kalla snövädret när blicken vändes bort och jag kom fram till att jag förmodligen aldrig någonsin kommer få prata med denna killen.
Men man måste ändå försöka. Och världen brukar vara liten, alla känner alla liksom. Så varför inte lägga ut en efterlysning på kemibomben?
Hans namn är Fredrik. Han säljer granar i bunkeflo vid ica och har bruna, dödliga ögon. Jag måste veta vem detta är! Någon vet? Tveka inte att dela med er!
Tråkigare dagar får man leta efter...
Ännu en dag med snöfall och iskalla vindar. Skillnaden är att idag sitter jag hemma i Klagshamn och glor. Men det är precis lika dött och tråkigt här som i Kristianstad, det måste jag erkänna. Dessutom sitter jag bokstavligt talat inspärrad. Jag har nämligen inga nyklar till huset, vilket innebär att jag inte kan åka hemifrån. Jag har inte heller någon bil eller mynt till buss.
7 timmars ensamhet... Woho.
Det där vanliga svamlet
Nu när det äntligen är över, allt detta plugg, är det dags att ta tag i allt annat som ska fixas. Jag ska packa för två långa, underbara veckor i södra Skåne (MALMÖ!), det ska tvättas (så att jag inte behöver gå runt i trasor när jag besöker alla de underbara) och så ska det städas (så jag kan komma hem till en ren lägenhet nästa år).
Kan ni fatta att det är nyår om dryga två veckor? Jag tycker det är en aning svårsmält. Jag ser dock framemot nästa år. För jag har en känsla av, att nästa år kommer bli ett så jävla bra år. Jag fyller 20, jag ska återigen besöka USA, det är en resa till Rhodos inplanerad... osv. Kommer garanterat bli ett väldigt intressant och givande år. Det har jag bestämt.
Nu tänker jag dock sätta mig och slappa framför tvn, njuta av livet för att ladda inför en dag med artikelsök, tvätt, packning och städning.
För att ibland, är livet så jävla underbart.
De lite jobbigare dagarna, i studentens lyckliga liv.
Jag är så himla bra! Äntligen är uppsatsen klar och genast känns mina axlar lite lättare. Den har kostat mig en värdefull Lucia helg och en hel måndag, men nu är kämpandet äntligen över. Dessutom, har jag endast en examination som återstår - ännu en uppsats som ska vara inlämnad i Januari. Så det är chill. Det fixar jag utan problemas, right?
Dagen har förövrigt varit riktigt kämpig. Jag har sedan klockan nio imorse pluggat, jag har varit i skolan, fått handledning, varit på seminarium och sökt artiklar till nästa uppgift i detta moment. Jag har sedan suttit fast klistrad vid datorn, skrivit och raderat text fram tills nu. Den enda pausen jag haft, har varit lunch raste och middagen - totalt sätt 45 minuter. Det innebär en arbetsdag på dryga 12 timmar. Imponerande!
En söndag som denna, har jag väntat länge på.
Det är helt otroligt att det redan är tredje advent! Och idag mår jag faktiskt rätt bra trots allt. Speciellt, med tanke på alla omständigheter... Jag har varit väldigt förvirrad den senaste veckan, haft dom sjukaste humörsvägningar och trott att jag höll på att bli galen där ett tag. Men det känns som att jag tagit kontroll över mitt liv igen och just nu, trivs jag väldigt bra här i lägenheten, helt själv.
Jag har kommit en bra bit på vägen med den där uppsatsen förresten och det om nåt känns otroligt skönt. Jag har städat och diskat, bokat tvätt-tid och tagit långa promenader genom stan. Och som avslut på en dag som denna ser jag just nu the holiday på trean, vilket är den härligaste singel filmen någonsin! Det faktum att jag ska upp klockan sju imorgon, stör mig inte det minsta lilla. Sju timmars sömn räcker långt och väl. Speciellt när det är en sån härlig vecka som väntar!
För jag ska till Köpenhamn på fredag och jag är så exalterad! Dessutom, fredagkväll är det julmys med brudarna hemma hos Hesh, helt fab! Sen, väntar julafton. Och den 23 ska jag köpa julklappar till mig själv, eftersom jag inte kommer få en enda detta året (istället får jag en resa till chicago, helt fair deal enligt mig...).
MYS
Och ja just det, första snön föll över K-town idag, och det var helt underbart!!!
I fucked up
Det var inte igår jag satt här! Det var snarare... längesen. Och nu sitter jag här, en lördag kväll (inte vilken lördag kväll som helst, det är luseevaka!). Jag vet inte vad som händer med mig. Men något stämmer inte. Det är något som är fel!
Svammel, svammel.
Ni vet han, den underbara Mr som var för bra för att vara sann? Ja, jag pallade inte trycket längre och nu är han ute ur bilden. Varför får jag alltid kalla fötter vid sånna här tillfällen? Ingen aning. Varför kan jag inte binda mig? Ingen aning. Nej, jag vet faktiskt inte. Och just nu snurrar allt i min skalle och jag har inte ens druckit. WTF?! Nej, jag håller på att bli galen. Helt jävla insane.
She's still got that goofy smile on her face
Amazing. Nu börjar man ju nästan på undra, hur länge till det kommer vara såhär bra. För även jag, drömmaren nr 1 vet att allt gott har ett slut. Men killen han förvånar mig fortfarande. Verkligen... Wow.
Sen måste jag ju tacka hesho för att hålla oss uppdaterade på Zlatans match. Utan henne, hade det förmodligen blivit en paranoid Mr och en frustrerad Ms.
Ja, sen (tyvärr) så måste man tillbaka till verkligheten imorgon. Nog med mina rosa små moln. Nu gäller det att jag får lite skolarbeten avklarade också. Imorgon, börjar plugget klockan 10.00 i nån föreläsningssal på HKR. Och eftermiddag, gissa tre gånger vad jag ska göra då... Dumdumdum.... PLUGGA! Jag ska skriva den där otroligt super intressanta (ironi) uppsatsen om pedagogisk filosofi. Var är Yerk när man som mest behöver honom?
Motivation? Var hittar man det? Ja... inte i min lägenhet iaf!!!!
Varför kommer man aldrig till bibblan när man som mest behöver det? Och varför somnar man i soffan, vid alla tänkbara felaktiga tillfällen?
Om jag hade vetat svaren, hade mitt liv sett lite annorlunda ut. Ännu en dag har gått, och jag har inte gjort ett piss! Skit också...
Men ikväll blir det fotboll med Mr E.
GO ZLATAN!
Nu tar jag förväl av den gamla Kristin och hälsar den nya välkommen
Det är snart nyår, vilket innebär en hel radda med löften. Jag har aldrig någonsin kunnat komma på ett bättre löfte, än att leva livet - fram tills detta året. Detta året, sätter jag lite press på mig själv. Och jag börjar redan här och nu.
Efter läkarbesöket imorse, kom posten. Ännu ett spännande brev låg nerslängt på min dörrmatta. Denna gången, var det ifrån Patent och registreringsverket. Min ansökan om att byta efternamn har beviljats. Mitt namn är inte längre Assarsson, utan istället Eriksdotter (med inspiration från min kära pappa). Så glöm allt vad Assarsson är och kom istället ihåg Eriksdotter.
Ett namn värt att minnas.
Med nytt efternamn, börjar en ny fas i mitt liv. För detta efternamnet, vill jag bära med stolhet och inte skam. Så det är slut med allt trams, livet börjar idag.
Och jag vaknade, med det där stora leendet, man bara får vid fåstaka tillfällen.
PROSIT! Tack...
En nysattack senare och jag är uppe på mina ben. Kaffet det kokar och nyheterna håller mig sällskap i min varma lägenhet. Super mysig morgon och tro mig, en bra start på denna dagen behövs. Jag ska till läkaren (vi alla vet hur mycket jag hatar läkare...), sen ska jag in till skolan och lämna mitt ansökningsbrev och tillslut ska jag sätta mig på biblioteket (eventuellt) och plugga. Inpirationskälla: Emil.
Igårkväll, kom Mr förbi igen och höll mig sällskap fram tills elva. Lite mys i soffan, men inget mer och jag är fortfarande chockad. Killen är guld värd.
Ett enda brev, med innehållet av en hel framtid.
Kallt. Det är så jävla ruskigt kallt ute så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Som tur är, har man sällskap påväg hem så man har någon att beklaga sig för. Förutom kylan, diskuterades nästa veckas uppgift, vetenskaplig rapport, som är allt för flummig för min smak. Den påminner lite om det där projektarbete i trean, som man aldrig fick klart. Det där jobbiga projektet, som skulle se ut och handla om precis det läraren tyckte var intressant. När i all världen ska jag få lov att skriva om det jag tycker är kul?!
Väl hemma, låg det ett brev på dörrmattan lite sådär, uppochner. "Inte fler räkningar! Jag orkar inte!" var väl den första tanken som for genom skallen. Tanke nr två "vänta nu lite, Johanna sa något om antagningsbesked... de skulle kanske komma ut denna veckan...". Hjärtat började dunka, jag plockar upp brevet och jo visst var det från HKR (Högskolan Kristianstad).
"Blablablabla, din ansökan har beviljats"
Det är med andra ord officielt. Jag ska läsa till engelsklärare för högstadie och gymnasie elever. Snacka om att jag kommer kunna få många jobb med det i bakfickan. Som sagt, världen bör se upp - för här kommer jag!
Wow... Min haka, torkar fortfarande golvet.
Film, snack, promenad and thats it. Kan ni fatta det? Antingen har killen ingen kuk, eller så har jag hittat en one of a kind. Jag gissar på den sista med tanke på smset jag vaknade till imorse. Existerar sånna här killar på riktigt? Tydligen!
Typ... Where have you been my whole life?
Men, man ska aldrig ropa hej... (resten av citatet minns jag inte). Det jag menar är att skenet kan bedra. Man vet aldrig var det hela slutar eller vad han egentligen vill. Tyvärr. Jag önskar jag kunde läsa tankar. Det hade besparat mig så många timmars analyserande och för att inte tala om heart damage. Dock, finns det ännu inga sådana krafter inom mig så jag får helt enkelt göra som jag gjort innan. Take a chance and pray for the best to happen.
Vilken jävla väckarklocka...
En ledig dag som denna, borde ingen behöva väckas av det som jag väcktes av imorse, klockan 08.00. Min telefon ringde, självklart svarade jag inte. För vem gör det, sådär, mitt i natten? Efter en liten stund kom ett sms från telefonsvararen. Privat nummer, lämnat ett nytt meddelande.
Jag tänkte inte så mycet över det just då... Men av någon anledning så slog det mig, att UM har dolt nr. Och helt plötsligt började alla pusselbitarna falla på plats. Jag hann inte riktigt få panik, eftersom jag bett henne att ringa mig oavsett om svaren var positiva eller negativa. Men jag kunde inte sluta tänka på det, så jag var tvungen att avlyssna mitt telesvar.
Klumpen i halsen.
Hjärtat i taket.
Hon behövde prata med mig och det var väldigt viktigt att jag ringde tillbaka.
Hade provsvaren varit negativa, hade hon väl sagt det? Ja, klart hon hade. Alltså, måste minst ett av dem vara positiva. Ouch....
To be continued.
Andra advent and im lovin it
Det bästa med vintern är julen. Skit samma om det inte snöar, eller om det är allt för kallt ute. Det gör ingenting att det är mörkt innan man hunnit hem från skolan och inte gör det heller något, att det enda ljus man får på morgonen, när väckarklockan ringer är det ljus från sänglampan. Det gör absolut ingenting. För det är jul. Det är December, min absoluta favoritmånad (förutom juni, juli och augusti såklart). Och idag firas andra advent. Personligen har jag tänt fler ljus än ett av fyra, släkt alla lampor och just nu, njuter av min julgran, min glögg och min otroligt mysiga lägenhet.
Senare tittar förmodligen Mr Emil förbi och klockan tio ikväll ska jag prata med min älskade Char. För er andra, som varken har en Mr eller en BFF, går ikväll världens bästa film, eller en av dem iaf. The pursue of happiness (minns inte vad den heter på svenska?) går att se klockan 21.00 på tv3 och jag ska iaf ha den i bakgrunden. Fabulous söndag! Dessutom, är jag ledig imorgon och den tiden ska utnyttjas. Jag har två uppsatser att skriva varav en ska vara inlämnad om en vecka.
.
Läget är under kontroll
Som att starta i treans växel...
Det går så jävla sakta i början. Det är hårt, det är kämpigt och det är fruktansvärt - speciellt om man ska cykla upp för en uppförsbacke samtidigt. Men när man väl fått upp farten och passerat uppförsbacken så går det jävligt snabbt och det känns jävligt bra. Så nu gäller det att inte sakta ner, utan hålla farten. Tyvärr, i verkliga livet, så handlar det inte bara om en cykel, det handlar om så mycket mer. Det är skola, vänner, familj och för att inte tala om kärlekslivet. Det är många käppar som kan sättas i hjulen om man säger så. Än sålänge går det bra, jag har liksom... lyckats med att hålla käpparna på plats. Men å andra sidan, står jag inte emot trycket om någon annan tar kontrollen över käpparna. Förstår ni, på ett ungefär, hur jag menar?
Äh, skit i cykeln.
Jag har träffat någon. Och det känns bra, det känns okej. Han är snäll, trevlig, gullig och vet ni vad? Han behandlar mig som en människa och inte någon uppblåsbar gummibrud. Just därför, har jag också bestämt mig för att tacka ja, till att träffa honom, imorgon, igen. Men snälla, vad du än gör, dont prove me wrong. Jag litar på killen... och senast jag kunde säga det, var innan Dan bestämde sig för att knulla tre andra.
Och jag hade döpt programmet till, "My life... Your entertainment"
Ed tv på trean och lördagkvällen är räddad! Men seriöst. Tänk att få göra ett sånt program (för er som inte sett filmen, handlar det om Ed som blir filmad 24/7). Vilken chans att förändra, en chans att få visa upp vem man är, en chans att bevisa att varje individ har något speciellt att erbjuda...
Om jag hade fått lov att göra ett sånt program, hade jag tagit varenda chans jag fick. Ja, verkligen varenda chans. Och tänk vad skönt, att inte längre behöva vara den enda som ska sitta och analysera sitt liv. Istället, finns det hundratlas journalister som gör det åt en. På något sätt känns det som om det hade varit lättare att se skillnad på rätt och fel. Ett sånt program, det hade öppnat dörran (och visserligen, förmodligen stängt en del). Så vad säger ni tv3? Jag ställer upp, om ni gör det! :D Nej, men fullt seriöst... Det hade varit kul, men om jag hade pallat ha en kamera brevid mig hela jävla tiden, vetifan. Jag orkar inte ens ha en människa vid min sida för länge. Hur hade det då gått om jag istället haft 9 miljoner?!
Det hade nog inte fungerat trots allt.
Ett stort leende på mina läppar!
En tenta är officellt avklarad och firad. Yes! Fan vad det känns skönt. Och nu måste jag bara dela med mig av min och josefins fantastiska kväll igår. Jag lagade mat, vi drack vin, åt ostbricka och gick sen ut på pubben. Det var längesen jag hade det så trevligt faktiskt. För det var precis vad det var, riktigt trevligt, ärligt och avslappnat. En tio-poängare!
Jag är så lycklig. Varför? Nej, ingen aning... Jag är bara på TOPP!
Ja, vad är en bal på slottet...
För igår blev det lite för mycket...
Det snurrade i skallen när jag kom in genom dörren igår. Trodde inte jag drack så (!) mycket. Men det gjorde jag tydligen och det får jag sota för idag. Klockan halv elva masade jag mig äntligen upp ur sängen. Åt lite pepparkakor och några bananer till frukost, tittade på tv och satte på datorn.
HELVETE!
Ja, precis så tänkte jag när jag gladeligen upptäckte att min hårddisk krashat. MÖG MÖG MÖG. Tur att jag fortfarande har min älskade Mac så jag inte behöver gå helt computer lös.
Imorgon är det tenta och jag har pluggat ungefär.... ingenting. Hur tror ni det kommer att gå? Jag tror det kommer gå fantastiskt bra!
Ironi mina vänner... ironi.
Mums, det smakar... grönt
500 kronor fattigare, men tusen vitaminer, mineraler och andra nyttigheter rikare. Idag bestämde jag mig för att förändra mina matvanor. Jag är trött på att vara trött. Kanske kan några grönsaker till maten hjälpa mig på traven? Ja, det är värt ett försök.
Klockan är snart sju och dam-middagen jag SKULLE ha varit på har nu hållt på i en timme. Men inga sura miner för det inte, för jag hade tänkt mig att smyga iväg till kåren när den öppnar för allmänheten vid tio. Man måste trots allt ta alla chanser man får, för att ha kul och framför allt, träffa nya människor.
Marika, will be joining.
Så nu ska håret torkas, ansiktet ska på och kläderna väljas ut. Det är onsdag kväll och jag har ingen skola imorgon. I feel the party spirit, do you?
Klockan är snart sju och dam-middagen jag SKULLE ha varit på har nu hållt på i en timme. Men inga sura miner för det inte, för jag hade tänkt mig att smyga iväg till kåren när den öppnar för allmänheten vid tio. Man måste trots allt ta alla chanser man får, för att ha kul och framför allt, träffa nya människor.
Marika, will be joining.
Så nu ska håret torkas, ansiktet ska på och kläderna väljas ut. Det är onsdag kväll och jag har ingen skola imorgon. I feel the party spirit, do you?
You know hes really gone when...
the only reason he calls you is to tell you hes got an STD.
I väntans tid
Det har börjat kurra i magen... Kanske skulle man ta sig en tur till willys ändå?
Tvätten är nästa klar och jag väntar otåligt på att jag ska få springa iväg till bibblan och se hur den ser ut. Jag är faktiskt jätte nyfiken! För om det är så, att jag trivs där inne, om det är en härlig studiemiljö med sköna människor så har jag hittat min räddning tills nästa vecka. Då ska det nämligen skrivas en allt för lång uppsats om allt för tråkiga saker. Och för att klara av det, måste man ha en plats där man kan koncentrera sig i lugn och ro. Även om hemmet kanske är det idealet för detta, så har jag tyvärr TV... Den sätts alltid på (av någon märklig anledning) när jag ska försöka att plugga. Hm.
Trögstart med en annan slags bulle.
Om det hade funnits ett magiskt piller mot trötthet, hade jag betalat mycket för att få lov att tugga det just nu. Jag är HELT färdig. Självklart skulle jag upp klockan 7 så att jag skulle få lov att se julkalendern och visst, upp kom jag. Sen somnade jag i soffan... Så dagens avsnitt, har jag tyvärr ingen åsikt om.
Sen var det bara till att vakna igen eftersom jag hade tvättid nu på morgonen, klockan åtta för att vara exakt. Yeay. Som pricken över i:et upptäckte jag att jag inte hade någon frukost här hemma... Så nu är jag trött och hungrig, gnällig och arg. För köttbullar på morgonen, smakar helt enkelt inte lika bra som på kvällen. Inte heller är det den bästa starten på världens längsta pluggdag.
Och ja just det, ikväll blir det kåren :)
En miljon hem, ett av dem är mitt, bara mitt.
Fram och tillbaka mellan malmö och kristianstad. Resorna tar aldrig slut och de äter upp mina pengar! Men det var trevligt att komma hem till föräldrarna och fira bror min idag. För när hans tårta tas ut från frysen, ja då vet man att julen äntligen är här - my favorite holiday.
Förutom malmö, har jag hunnit med en hel del under dagen. Jag träffade Marika, som äntligen kommit hem från malmö, joel och hans kompisar för att plugga. Kanske inte den mest effektiva pluggtiden, men det var skönt att få några saker ur vägen iaf - speciellt nu efter att jag varit sjuk ett bra tag, och missat en hel del av de viktiga ingridienserna inför tentan. Vid tre, bar det av mot malmö. Och gissa vem som står på tågstationen här i k-town, och som ska med samma tåg som jag... en kompis! Äntligen, börjar k-town så smått växa på mig. För när man inte längre är okänd bland stadens alla gator, ja då vet man att man är hemma. För när man känner så pass många så att man genom slumpen träffar på folk man känner vet man att det finns något att komma tillbaka till. Hm... ja, ni förstår säkert vad jag försöker säga.
Här i K-town väntar sannerligen många äventyr, framför allt, väntar ett nytt liv. För sakta men säkert, rinner giftet ut i vattnet och jag får återigen en chans att start over fresh.
Imorgon väntar en lång dag med många saker som ska göras. Upp klockan tidigt på morgonen, tvätta, städa, plugga, handla mat, kolla kokbäcker och plugga lite till. Men för en gångs skull känner jag mig redo att anta morgondagens bekymmer med ett leende på läpparna.
Ska bara sova lite först...
Förutom malmö, har jag hunnit med en hel del under dagen. Jag träffade Marika, som äntligen kommit hem från malmö, joel och hans kompisar för att plugga. Kanske inte den mest effektiva pluggtiden, men det var skönt att få några saker ur vägen iaf - speciellt nu efter att jag varit sjuk ett bra tag, och missat en hel del av de viktiga ingridienserna inför tentan. Vid tre, bar det av mot malmö. Och gissa vem som står på tågstationen här i k-town, och som ska med samma tåg som jag... en kompis! Äntligen, börjar k-town så smått växa på mig. För när man inte längre är okänd bland stadens alla gator, ja då vet man att man är hemma. För när man känner så pass många så att man genom slumpen träffar på folk man känner vet man att det finns något att komma tillbaka till. Hm... ja, ni förstår säkert vad jag försöker säga.
Här i K-town väntar sannerligen många äventyr, framför allt, väntar ett nytt liv. För sakta men säkert, rinner giftet ut i vattnet och jag får återigen en chans att start over fresh.
Imorgon väntar en lång dag med många saker som ska göras. Upp klockan tidigt på morgonen, tvätta, städa, plugga, handla mat, kolla kokbäcker och plugga lite till. Men för en gångs skull känner jag mig redo att anta morgondagens bekymmer med ett leende på läpparna.
Ska bara sova lite först...
And the party dont start until i walk in
Jag jäspar godmorgon till er alla. Det ÄR svårt att stiga upp... jag vet.
Det är en tidig och kall tisdag morgon, ännu en dag närmare tentan. Klockan sju imorse ringde klockan så att jag skulle få se årets adventskalender. Helt okej faktiskt. Jag tror att den kan bli bra! Fast... långt ifrån samma klass som mysteriet på greve holm och Pelle svanslös.
Igår kväll, kom ett sms med förfrågan om en promenad. Och jag ångrar faktiskt inte att jag tog den där promenaden. Det var trevligt, väldigt trevligt... Hm. Framför allt, kom jag på lite andra tankar, om man säger så...
Men schemat idag, ja det är fullspäckat! Igår blev jag introducerad till Kristianstads bibliotek, så jag har en liten tanke om att cykla dit och plugga lite såhär på morgon timmarna. Blir det inte bibblan, så blir det joels lägenhet efter tolv tillsammans med fyra andra desperata studenter, såhär inför tentan. Vid tre tiden tar jag tåget mot malmö för att fira min lillebror. Han blir 11! Woow.... för mig, är han fortfarande två :D
Nä, nu borde jag, get on with my life.
Laterrrr
