Vad klår en dag på havet, med utsikt över de två länder jag älskar mest tillsammans med helt fantastiska människor? Absolut ingenting. Sommaren 2010 har varit flawless so far. Ser framemot fler dagar som denna.

När det gäller Mr T hoppas jag på det bästa. Jag håller mina tummar and i cross my fingers att jag äntligen hittat hem. Jag är lycklig och trygg, kär och galen.

Nu är Kristin äntligen hemma - på riktigt. Det är måndag och inte mer än två dagar på fastlandet har gått. Jag har så smått börjat samla ihop mig efter denna väääääldigt långa men dock helt underbara semester. Det är dags att sätta fart på bloggen igen och det innebär också att fler uppdateringar kommer nu att ske. Woho. Ni hoppar garanterat av glädje!!

Det är helt otroligt vad jag har tajmat det bra med min hemkomst. Vädret är helt perfekt and i just cant get enough of it. Dessutom, en heldag med Ida och en kväll på stranden med alla underbara satt helt mitt i prick. Det är sommar gott folk. Det är dags att ladda batterierna inför ett långt och slitsamt år. Men med denna starten på sommarlov, kan det inte gå annat än bra

.

WHATS UP SVERIGE?!

Jag har verkligen inte haft en sekund av varken ork eller tid till att uppdatera er där hemma med alla mina äventyr här men tro mig, jag lever livet. Jag är långt från redo att åka hem och om det hade varit upp till mig hade jag förmodligen stannat. Prinsessäng, god mat, egen bil, skööööön shopping och underbara människor. Tror inte man kan begära mer av livet. Men tyvärr, måste väskan packas och om två dagar avgår planet.

Jag är dock tacksam för den tid jag har fått här borta, i ingenstans med bara mig själv. Jag har fått en chans att se saker och ting från ett annat perspektiv. Jag har insett så mycket när det gäller mig själv, mitt liv och vad som borde hända härnäst. Jag kan glatt meddela att jag jobbar för fullt på mitt nya projekt och denna gången, tänker jag inte ge upp. Precis som en kille sa igår på graduation,

"Do what you want, because if you do what you want - you will find that kind of strength and passion that can take you anywhere and everywhere"

Efter att nästan hamnat i finkan för att dricka öl som 19åring, blev det biomys lördagkväll och kyrkan söndagmorgon.

Jag tycker inte om amerikanska poliser.

Att bli hotad med att bli uppäten av hundar och skjuten två gånger i vardera ben, när man är helt oskyldig är definitivt inte hur jag vill spendera min fredagkväll.

Men tyvärr, får man inte alltid som man önskar.

Nu när två veckor och lite till har passerat här i staterna känns det som att jag faktiskt kan ta mig lite tid att skriva i bloggen. Kan knappast skada att prata svenska en sekund heller.

Ikväll är det mega fest hos Woodrick. Det blir beer-keg (vilket är stora tunnor med öl i) och massa heta killar inklusiver härliga brudar. Det enda som känns en smula tragiskt är att det just nu både regnar och åskar här vilket suger as. Jag ville ha på mig min fiiiiina klänning ikväll goddamnit. Nåja. Kanske fungerar ändå.

För övrigt har jag varit med om alldeles för mycket för att det ska platsa i ett blogginlägg men eftersom jag vet att ni alla är superduper nyfikna på vad jag gjort med mitt liv här i staterna tänker jag sammanfatta några små saker lite snabbt.

För det första har char flashat brösten för en polis som senare dök upp i hennes driveway. Jag har suttit i en riktig hummer, åkt motorcykel och haft re-union med Kent (som jag var headover heals förälskad i för tre år sedan). Vi har festat, ätit gott och tatuerat oss. Solat, badat, shoppat och färgat hår. Vi har tagit i sönder en mazda -10 som vi fick rulla längs en motorväg till närmsta bensinstation. Jag älskar livet här och just nu vill jag hemskt gärna inte tillbaka till kalla, tråkiga och dramatiserade sverige. Thank you and good bye. Im out.