Jag tror att vi alla har ett kall här i livet. Det finns en väg, dit vår egen kompass, hur man än vänder och vrider på den pekar. Jag tror att man aldrig kommer undan sitt eget öde. Jag vet att jag hamnat fel och det är nu jag behöver er. Jag behöver stödet och förståelsen. Jag behöver höra, att det är okej att jag valt fel. Min spontanitet tog mig in på en väg, som jag inte är menad att gå. Och det är dags för mig, att svänga in i grannskapet istället. Det är dags för mig att lyssna på mitt hjärta. Och jag kan inte vänta tills det blir helg igen.