Vad tänker man med, när man sätter in en tre timmars lång förläsning med start klockan nio på morgonen? Jag tror, man inte tänkt alls. För en sak som är säkert, är att man orkar inte sitta koncentrerad i tre timmar i sträck, och speciellt inte direkt på morgonen när man är nyvaken. Eller är det jag som har helt fel?

När jag väl kom hem, för ca två timmar sedan bestämde jag mig för att ta tag i städandet som behövde göras. Bland annat, diska, ta ut sopor, damsuga, torka... osv osv. Nu är jag officiellt klar. Synd att det inte är någon mer än jag som får njuta av det :/ Ja, det blir allt ensamt ibland.

Sen har jag investerat i en bok "I have a dream". I den, har jag klistrat in all möjlig inspiration, tips, minnen - ja allt som får mig till att le. Den boken, tänkte jag plocka fram varje gång jag behöver lite extra motivation till att fortsätta livets eviga motorväg.

Yes.

Och det här med att sluta... jag har klarat mig hittils. Men helt seriöst, fyyyy vad det kliar i mina fingrar! Tredje dagen är värst, inte sant? För jag hoppas verkligen att det inte blir värre än såhär. Då är jag rökt.