Tur att det är en ny dag imorgon. Annars hade jag dött jävligt olyckligt.

I fyra timmar, har jag suttit på min röv... väntat och väntat och väntat på samtalet från usa. Jag behövde det verkligen. Speciellt när man ingen annan svarat i telefon... Och hon ringer. Och fem minuter senare, måste hon lägga på. 4 TIMMAR?! För att prata i fem minuter?! Ja, det hjälpte verkligen humöret. GOD vad jag inte pallar livet just nu. Jag är så arg och ledsen och trött och totalt manodepressiv. Var ju sjukt glad imorse?
Sorry guys, jag vet att jag beklagar mig lite väl mycket och det kan knappast vara kul att höra på. Men jag behövde bara skriva av mig lite. Känns inte som att jag kan prata med någon annan än min blogg just nu. Skäms lite över mig själv faktiskt. Och ja, just därför är det nog bäst att jag inte pratar med någon annan än min blogg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0